edsmyran

Stress. Stress och åter stress. Det verkar som livet är fyllt med det just nu, jag har liksom fullt upp. Det är rollspel (i utbildningen, jag rollspelar inte på fritiden om ni trodde det) i två dagar i Västerås (nätverkslagsledarutbildning). Sen rusade jag ner till stationen för att hinna med tåget till Uddevalla med en mastodont väska på ca femhundra kilo och halkade pladask mitt framför en affär. Två män rusade fram och lyfte upp mig och väskan och en tredje snäll samarit sprang in i affären och hämtade servetter och försökte torka bort all smuts och snö som jag hade på kläderna. Tacksamt, men kanske inte så effektivt. En tvättmaskin hade vart bättre.

Ont i kroppen kämpade jag mig ombord på tåget med elefantväskan jag promt skulle ha med mig och suckade. Nu var jag ändå äntligen på väg. Som vanligt var tåget försenat, men vem klagar? Min dag kunde inte riktigt bli värre ändå. Tack, SJ.

När jag kom fram till Uddevalla var jag tvungen att kalla till mig en taxi för att kunna ta mig upp till min goa, söta, underbaraste, världsbästaste Magdalena (gissa vem det är som hjälpt sin kära lilla mamma att skriva det här blogginlägget). Vi hängde upp lite tvätt i ett torkrum som inte fungerade pga klockan var för mycket. Tur att Magdalena går upp klockan sju på morgonen imorgon och sätter på strömbrytaren ("HAH!! Eller hur").

Imorgon går färden vidare mot julmarknad, utbildning på Saronhuset, lciatåg av Sarons liljor och vidare till min älskade dotter Miriam, som visseligen inte är hemma just då utan jobbar natt. Kul.

Nu tjatar min dotter på mig att vi ska klä hennes hiskeliga plastjulgran hon har kommit över. Inte är den vacker. Jag ska försöka resa mig med ont i rumpen och hjälpa henne. Kram på er alla där ute.

Tjingeling.